Egentligen är det märkligt hur folk (jag själv inkluderad) väljer att spendera sin tid. Ta alla som lägger ner timtal varje vecka eller varje dag till på att träna någon livsfarlig kampsport eller ren slagsmålsteknik. Nu vet jag att många nuförtiden tränar kampsporter just för att det är bra träning på samma sätt som simning är det. Men jag antar också att en hyfsat stor andel gör det för att de känner ett behov att kunna försvara sig och slåss ordenligt. Men hur rationellt är det egentligen? Jag skulle gissa att den genomsnittlige festprissen som är ute och flänger när det är som stökigast om kvällar och helger på sin höjd hamnar i en situation då avancerade slagsmålstekniker kan behövas i självförsvarssyfte max en gång under en hel livstid. För den som har en något mer tillbakadragen livsstil är risken ungefär lika med noll. Skulle det ändå hända något så kan, i de flesta fall, den som är hyfsat nykter prata sig ur situationen. Kampsport enbart i syfte att försvara sig är alltså på det stora hela rätt onödigt. Ska man ändå lära sig något som man inte får användning för så ofta är det väl bättre att satsa på något som kan appliceras för att hjälpa folk istället. Första hjälpen är ett bra exempel. Nu är jag inte bättre på något sätt, jag sitter på en massa fullkomligt oanvändbar kunskap. Till exempel så vet jag exakt hur långa de flesta kändisar och framgångsrika skådespelare är.