Jag såg en bild på min kompis på Facebook häromdagen. Hon har åkt till Spanien och laddade upp en bild på henne när hon satt i ett spabad på hotellet. Man kunde se solnedgången i bakgrunden och det såg otroligt mysigt ut. Jag önskar att jag hade tid att resa oftare. Det finns så mycket ställen man vill besöka, men det är så svårt att hitta tid till det, och framförallt pengar. Det är väldigt dyrt och man måste ju ha råd såklart. När jag fyller år ska jag faktiskt önska mig en resa. Antingen önskar jag mig resecheckar eller pengar som jag kan använda till resan. Det enklaste är nog att bara önska sig resecheckar för annars är det lätt att man lägger pengarna på något annat än själva resan och det vill jag inte göra.

Översättningar finns överallt. Vart du än vänder dig kan du antagligen se en översättning. Översatta texter är speciellt vanligt förekommande i Sverige som importerar mycket och som också är en stor förbrukare av internationella tv-program och filmer. Dessutom är Sverige en aktiv utrikespolitisk aktör. Det dom möjligen skulle kunna dra ned behovet av översättningar är svenskars goda kunskap i engelska. Många av dessa översatta texter vi ser om kring oss översätts på en översättningsbyrå. Till en översättningsbyrå kommer kunder med alla dessa olika typer av jobb. Att översätta produktbeskrivningar, instruktionsböcker och innehållsförteckningar hör till de enklare jobb som görs på en översättningsbyrå. De får dock också ofta in mer kreativa jobb såsom turisttexter, kokböcker och skönlitteratur – romaner, drama, poesi mm. Dessutom kan väldigt viktiga dokument komma in som rör diplomati och internationella relationer. Det är sällan vi tänker på dessa intressanta och viktiga jobb som genomförs på en översättningsbyrå.

Egentligen är det märkligt hur folk (jag själv inkluderad) väljer att spendera sin tid. Ta alla som lägger ner timtal varje vecka eller varje dag till på att träna någon livsfarlig kampsport eller ren slagsmålsteknik. Nu vet jag att många nuförtiden tränar kampsporter just för att det är bra träning på samma sätt som simning är det. Men jag antar också att en hyfsat stor andel gör det för att de känner ett behov att kunna försvara sig och slåss ordenligt. Men hur rationellt är det egentligen? Jag skulle gissa att den genomsnittlige festprissen som är ute och flänger när det är som stökigast om kvällar och helger på sin höjd hamnar i en situation då avancerade slagsmålstekniker kan behövas i självförsvarssyfte max en gång under en hel livstid. För den som har en något mer tillbakadragen livsstil är risken ungefär lika med noll. Skulle det ändå hända något så kan, i de flesta fall, den som är hyfsat nykter prata sig ur situationen. Kampsport enbart i syfte att försvara sig är alltså på det stora hela rätt onödigt. Ska man ändå lära sig något som man inte får användning för så ofta är det väl bättre att satsa på något som kan appliceras för att hjälpa folk istället. Första hjälpen är ett bra exempel. Nu är jag inte bättre på något sätt, jag sitter på en massa fullkomligt oanvändbar kunskap. Till exempel så vet jag exakt hur långa de flesta kändisar och framgångsrika skådespelare är.